Ismer - Abstrakt konst


Vi i klassen började på ett nytt projekt i Estetiken där vi skulle arbeta med epoken Modernismen. Vi fick dra blandade lappar ur en burk där vi blev tilldelade olika konsttyper som vi skulle använda oss av i uppgiften. Jag drog ismen ”abstrakt konst”, en konst typ som jag inte brukar intressera mig av. Jag sökte upp exempel på hur sådan konst såg ut för att förstå mer om det och få inspiration samtidigt som jag läste lite om det: ”Abstrakt konst, eller icke-föreställande konst, är konst som inte imiterar eller direkt skildrar den yttre verkligheten” stod det. Jag förstod att det här arbetet skulle bli en utmaning, jag skulle alltså skapa konst som inte ska föreställa något specifikt, en konst som alla kan få tolka hur de vill, hur gör man det egentligen?
Min lärare frågade ibland om jag ville byta ism och ta en ny istället eftersom abstrakt konst kunde vara svårt att skapa, men jag kände att jag ville ha en utmaning i det här arbetet och inte bara skapa något med min dator, så jag stod fast vid min ism och skulle komma att göra det genom hela arbetet.
Jag fick tips om en konstnär vid namn Jackson Pollock från USA som var en stor abstrakt konstnär under 1900-talet. Hans konst var egentligen en massa färgstänk i olika färger på ett stort papper, men när man tittar på det och försöker hitta budskapet och meningen bakom det så blir det faktiskt rätt så intressant. Vad tänkte han när han gjorde den och varför väljer han att göra den på just det här sättet var några av de frågor som jag funderade på under arbetets gång, det var ju verkligen bara en massa färgstänk på ett stort papper, hur kunde det ha en betydelse?
Med Jackson Pollocks konst som inspiration så skulle jag skapa en liknande konst. I uppgiften så skulle vi utgå från en tidigare bild och budskap och ”förnya” eller använda de som grunder när vi skulle skapa vår nya konst med hjälp av våra ismer. Jag valde att utgå från en bild som jag tog på ett fotomaraton där ämnet var ensamhet, den svart vita bilden förmedlar olika budskap såsom tomhet, mobbning, ensamhet och dysterhet, alltså många olika ämnen som jag kan få användning för i min abstrakta konst. Men jag var inte klar att börja skapa än, jag behövde veta vilken sorts färg som jag skulle använda, vilka färger, hur stor den skulle vara, vilka penslar blir bäst och exakt hur ska den visa budskapet? När det kommer till det viktigaste, färgerna, så ville jag ha en färg som skulle klara att bli stänkt med, den skulle alltså inte vara för tjock. Jag tog akryl-färg och blandade ut det med vatten för att man skulle kunna skvätta färgen enklare samtidigt som den blev fast mot ytan. Färgerna skulle vara gråa och trista, hela verket skulle vara trist i färgerna svart, vitt och grått just för att få den känslan av dyster och tomhet som jag ville uppnå. För att förstärka de känslorna så valde jag också att jag skulle ha ett tomt hål i mitten av verket där ingen färg fick finnas, men anledningen till det kommer jag till senare. Jag bestämde mig ungefär nu också att jag ville göra det på ett A3 papper därför att det kändes lagom stort, om jag hade gjort det på ett A4 papper så hade för det första känslan inte känts på samma sätt och för de andra så är det mer så som Pollock skulle ha gjort, hans verk var dock ännu större sett till storlek men så stora ville jag inte riktigt göra, så A3 kändes passande.
Nu visste jag hur jag skulle gå till väga när jag skulle skapa mitt verk. Jag började med att ta ett svart A3 papper och plockade ut mina utvalda akrylfärger och pressade ut 2 färger på paljetten, grått och vitt som jag sedan kunde blanda för att få de färgerna som jag ville ha. Jag använde mig av en kopp och placerade den mitt i pappret för att få en punkt som var helt ren, anledningen till detta var för att skapa en symbol och känsla för tomhet, varför jag valde att ha den i mitten är för att punkten ska visa att känslan är i centrum, mitt i allt kaos, som färgstänket ska symbolisera. Tomhet är något av de stora grejerna som jag tror att man kan känna när man är ensam och därför så ville jag ha med det i bilden.
Näst på tur var skapandet av färgstänket, jag blandade ihop lite av färgerna, doppade penseln i vatten och stänkte färg på pappret. Detta fortsatte jag med en stund med olika nyanser av grått och vitt tills jag kände att det var tillräckligt, jag lät den torka och sen var jag färdig, en hyfsat enkel process faktiskt.
Jag tycker min bild passar in i ismen abstrakt konst eftersom jag har gjort min konst baserat på vad Jackson Pollock gjorde under sin tid. Sen så liknar ju egentligen inte min konst någonting utan man kan få tolka den hur man vill, precis så som man gör i abstrakt konst, någon kanske ser den på ett annat sätt än vad jag gör. Till exempel så tycker min kompis Rasmus att det liknar ett jättestort svart hål i rymden som man ser från långt avstånd med en massa stjärnor runt sig. Det finns nog inget rätt eller fel i abstrakt konst, den är väldigt fri att tolka och det är också det som gör den så bra eftersom alla kan få tycka till utan att man på något sätt har fel i sin åsikt.
Jag valde att göra som Pollock eftersom det var den stilen som kändes bäst och jag tyckte att den också verkade mest intressant av de som jag tittade på. Att kunna förmedla något genom att stänka färg på papper och sen låta folk få tolka det verkar väldigt unikt och speciellt enligt mig, på ett bra sätt. Det skiljer sig så mycket och bryter alla mönster som all annan konst har.
Jag ville ha ensamhet som tema eftersom jag tror det är ett problem som många känner sig vid med och det är något som är aktuellt idag med tanke på all nät-mobbing och utfrysning som händer på internet och i verkliga livet. Jag ville skapa något som man kan känna igen sig i. Jag känner dock inte igen mig i det men jag kan tänka mig att många andra nog gör det, så min konst är inte till för mig utan för andra.
Jobbet gjorde jag för hand eftersom det kändes som att det skulle bli mest naturligt och roligare att göra så. Jag hade också som jag sagt jobbat nästan enbart med datorer innan så nu ville jag utmana mig själv lite och göra det med pensel och färg på papper. Jag tror också att jag gjorde den i bästa tänkbara teknik och jag kan inte komma på hur jag kunde ha gjort annorlunda när vi pratar om teknikmässigt som skulle blivit bra, jag är nöjd med det sättet som jag gjorde det på. Ser inga nackdelar med mitt arbete, är väldigt nöjd med det.
Jag hade många snarlika idéer till min konst som jag inte gjorde. Bland annat så funderade jag på att istället för att ha ett svart hål i mitten ha ett ljus, budskapet hade då varit att ”även om man är ensam så finns ljuset och lyckan längre fram, ge inte upp” eller något liknande. Denna gjorde jag dock inte eftersom jag ville gå helt in på ensamheten och dysterheten, ingen positivitet fick finnas egentligen för då hade det förstört de känslorna som den förmedlar, det hade nog då funnits för många känslor i bilden och det hade blivit svårare att tolka den.
Som slutsats så har jag haft ett intressant arbete med ismerna, jag har lärt mig mycket om hur man kan skapa och tolka konst på många olika sätt och hur man ska använda penseln på olika nya sätt för att få olika resultat samt hur man kan bygga upp bilden (tomheten i centrum m.m.)